danielarossi.blogg.se

Grattis alla mammor på mors dag! Just nu ligger jag i sängen och väntar på att bli firad av min lilla familj. Det är så mysigt att ligga här inne och lyssna till det organiserade kaoset där ute. Det allra mysigaste är nog att Robin sjunger för barnen samtidigt.

 

Vi har haft några härliga dagar med riktigt sommarväder. Då är vi knappt inne utan spenderar hela dagarna utomhus. Det är där Leo trivs bäst och jag också för den delen. Igår lämnade vi barnen hos mamma och sedan åkte vi och mätte i nya radhuset och efteråt tog vi en tripp till tapetspecialisterna på Backaplan och valde ut tapeter. Sovrummen ska få varsin fondvägg och sedan blir väll det mesta vitt. Jag älskar vitt, det fräscht och så kan man inreda med färgklickar om man vill.

 

Idag ska vi till Robins föräldrar. Hoppas på sol så vi kan bada i poolen vi ställde dit förra året. Bjuder på bilder på mina stjärnor från det senaste.

 

Tiden verkar stå stilla. Det känns som det var längesedan vi köpte vårt radhus i Torslanda men när jag kollar i kalendern så känns det som en mindre evighet innan vi får flytta in. Den 3je juli får vi tillträde men vi flyttar antagligen några veckor senare, så vi har lite tid att renovera innan det stora flyttlasset går.

 

Det ska bli så skoj att flytta. Ska bli härligt att få gångavstånd till vänner, en egen liten gräsmatta och ett bubbelbadkar. Som jag längtat efter ett badkar! Tänk vad små saker kan göra en lycklig. Bara jag tänker på det nya badkaret blir jag glad ända in i själen.

 

Nu sover barnen så jag tänkte sätta mig och börja kolla på en ny serie. Orange is the new black vill jag se. Någon som har sett den? Är den bra?

 

Lite shopping har jag hunnit med på det senaste. Vilken chockerande nyhet. Både lite nytt till hemmet och till barnen. Kul att kunna förnya sig lite här hemma även om jag inte kan ha det riktigt som jag vill. Leo vill nämligen pilla på allt och därför kan det inte stå saker framme. 

 

De senaste dagarna har varit fyllda av mindre bra saker och några höjdpunkter. De mindre bra sakerna är att Robin har fått hjärnhinneinflammation. Stackars kille. Det blev en tur in till sjukhuset och han blev inlagd. Till de positiva sakerna hör att han nu är hemma. Han är sjukskriven i en vecka till att börja med. Hjärnhinneinflammationen kom pågrund av virus vilket också är positivt. Det betyder att den inte är livshotande utan försvinner av sig själv. Han måste ta det lugnt och vila mycket annars kommer huvudvärken direkt. Skönt att han är hemma i allafall. Hoppas han blir frisk snabbt, detta kan tydligen sitta i under flera månader.

 

Till det som är mer positivt. Leo har utvecklats något enormt den senaste veckan. Han kan pussas med stängd mun och han ropar "mamma" när han vill komma upp ur sängen. Mamma har han sagt länge men inte just i detta sammanhang. Så mysigt!

 

Älskar vädret ute just nu. Inte för varmt och inte för kallt. Det gäller att anpassa dagarna, så man slipper vara ute när det öser ner regn bara. Än så länge så har vi haft bra flyt med vädret. I måndags var Nathalie här med sina två barn. Barnen var både högt och lågt. Det kändes som öppna förskolan här hemma. Leo älskar att leka med någon i ungefär samma ålder som han själv, så jag funderar på att låta honom börja på förskolan i januari. Tror nog att 15h på dagis kan vara bra för alla, speciellt för lillasyster. 

 

I tisdags var vi ute i Torslanda hos Evve så Leo kunde leka med Ellie. Vilka härliga vänner jag har och att de har supergoa barn gör ju allt mycket roligare. Medan jag har kul har Leo kul. Perfekt! Igår var vi hos Leos gudmor och idag var min pappa hemma hos oss nästan hela dagen. 

 

Nu sitter jag och väntar på tandläkaren. Ett mindre trevligt avslut på annars några fantastiska dagar höstdagar.

 

 

Idag var första höstdagen enligt mig. Det var lite kyligare i vinden så jag passade på att inviga Leos nya höstoverall. Den är från mini rodini och är så otroligt söt. Vi lekte vid näckrosdammen och sedan gick vi upp till min pappa. Efter någon timma var han tvungen att gå och lämnade oss själva där hemma. Leo lekte rövare och jag hann inte riktigt med att städa, så jag tror att pappa ångrade sig sedan när han kom hem. Förlåt pappa. Annars så har det inte hänt så mycket spännande i mitt liv de senaste dagarna (en sak iofs men det är fortfarande en hemlighet).

 

De två senaste dagarna med barnen har varit helt underbara. Jag känner att jag har kontroll och att jag faktiskt räcker till. Det känns inte alls så jobbigt längre utan det är riktigt mysigt. De två senaste dagarna har jag inte räknat ner timmarna tills Robin kommer hem från jobbet som jag alltid gjorde i början. Ett litet steg för mänskligheten MEN ett stort steg för mig. 

 

Robin lyckades inte så bra med tvätten senast. Som tur var blev bara ett tiotal plagg fläckiga. Dags att ge honom en ny kurs i hur man sorterar tvätt. Det bästa är väll att han har lärt sig att tvätta. I början av vårat förhållande åkte han hem med all sin tvätt till sin mamma och sedan fick han tillbaka en kasse med fint vikta och rena kläder. Snacka om bortskämd. Sån tur har han inte längre. Inte ens efter denna incidenten slipper han undan tvätten här hemma. 

 

Var på BVC idag med barnen. Idag var det dags för två månaders kontroll. Tänk att hon snart är två månader. Tiden går fort. Allt såg bra ut och hon vägde in på 5185g och var 57cm lång. Nu är hon inte så liten längre. Leo väger bara dubbelt så mycket som henne. 

 

Idag fick jag även bokat datum för Mejas dop. Vi ville egentligen haft det i början av december men vi fick välja mellan 2ra november eller 28onde december. Menlösa (värnlösa) barns dag kändes inte lockande. Då vill man väll sitta hemma och äta pepparkakor och leka med barnens nya leksaker? Det fick bli den andra november vilket innebär att det är hög tid att planera lillskruttans dop.

 

Denna gången var det en spricka i smalbenet. Nu har han hunnit med en lätt hjärnskakning och en spricka i benet på mindre än två månader. Jag undrar om detta är normalt och att alla små barn slår sig så mycket eller om han bara är vild av sig. Otroligt mycket otur har han i allafall. Frakturen höll på att läka av sig själv så läkaren gjorde inget. Han sa till oss att låta Leo krypa så mycket han ville och inte ställa honom upp ifall han sätter sig ner. Jag funderar på att köpa en tjockt vadderad dräkt som han kan ha på sig här hemma. Hjälm hade varit bra också. Sedan måste du lära dig att klaga mer så vi kan åka in med dig direkt nästa gång! 

 

Robin är på akuten med lilleman, de har varit där i några timmar nu. Han har haltat på ena benet i någon vecka och det har inte velat ge med sig utan bara blivit värre. Lilleman har blivit jätteledsen när man har gått ifrån honom för att han inte har kunnat gå efter. Idag så har han krypit hela dagen. Benen är dessutom rött och svullet. Min stackars lilla vilda sak, tycker synd om honom. Hoppas röntgenbilderna ser bra ut. 

 

Egentligen så var vi bjudna till Malin och Ted igår på kräftskiva. Vi valde att tacka nej för att vi kände att vi bara skulle få springa och jaga Leo hela kvällen. Han är i den åldern nu, när allt är intressant förutom möjligtvis att bara sitta still. Istället tog vi en promenad bort till pappa på eftermiddagen och så bjöd vi ner dem på vår egna lilla kräftskiva senare på kvällen. Lagom spontant och härligt. Det enda som saknades var partyhattarna.

 

Robin hade skoj på sin kickoff och barnen hade skoj med sin mormor. Jag satt mest och svettades i soffan men känner mig lite bättre idag. Missbrukar fortfarande Ipren men det är helt okej. Huvudsaken är att jag känner mig bättre. 

 

Pappan i familjen fick till och med sovmorgon imorse. Vanligtvis så är det han som går upp med Leo på morgonen. Förr i tiden innan barnen fanns så var en spontan present eller frukost på sängen det mest romantiska jag visste. Nu för tiden så är det att ge den andra en sovmorgon. Att erbjuda den andra hälften en extra timmas sömn.. Det är äkta kärlek. 

 

Ligger hemma i sängen och är sjuk. Vet inte vad det är för fel på mig. Feber har jag men vad det beror på har jag ingen aning om faktiskt. Hade feberfrossa inatt och somnade med två dundäcken och två filtar på mig. Höll på att dö av värmeslag när jag vaknade. Just nu känner jag mig bättre men har iofs missbrukat ipren hela dagen och natten. Robin är hemma och tar hand om barnen, framförallt Leo. Meja gör ju inte så mycket väsen av sig än. I eftermiddag kommer mamma hit så Robin kan gå på kickoff med jobbet. 

 

Hoppas ni får en fin fredag allihopa! 

 

 

 

Idag hade jag en gammal kompis på besök. Vi lärde känna varandra för flera år sedan när vi båda två jobbade som aupairer i Usa. Hon träffade sin stora kärlek därborta och är nu bosatt i San Francisco. Johanna jobbar som fotograf och tar fantastiska bilder. Vi hade pratat om att passa på att ta bilder på barnen när hon var här. Timmarna flög iväg som de brukar göra när man har massor av kul att prata om och sedan fick Leo en "tröttis-attack" och tårarna bara sprutade på honom. Inte bästa tillfället att fotografera honom. 

 

Nu har jag ångest. Klart jag hade velat att Johanna tog kort på barnen. Nu dröjer det säkert minst ett år innan hon är på besök i Sverige igen.  

Den som väntar på något gott.. 

 

Vilken eftermiddag. Helt slut är jag. Så frustrerande när man inte räcker till fast man verkligen försöker. Det går framåt i allafall. Idag hann klockan bli 15.40 innan kaoset bröt ut. 

 

Robin kom hem med godis, choklad och ett träd för att jag skulle må bättre. Vissa tjejer får blommor andra tjejer får träd. Eller en bambu-gren tror jag han sa att det var. Träd eller gren spelar ingen roll. Tack så mycket älskling. 

 

Vill passa på att tipsa om mat.se. Fick hem min första leverans därifrån igår. Kändes lyxigt att få det levererat till dörren. Allt var fint paketerat och jag slapp släpa hem det från affären. Dessutom var det otroligt snabb leverans. Jag fick hem det dagen efter Robin la beställningen. Det enda negativa var väll förutom att det var några kronor dyrare än i butik så var man tvungen att beställa för 700kr för att få gratis leverans. Ett tips för alla som inte orkar att släpa på påsar. 

 

Tur att hela familjen tycker om att vara utomhus. Dagen går mycket snabbare och lilleman behöver inte klättra på väggarna här hemma. När han har tröttnat på att vara inne går han och hämtar sina skor och ställer sig vid dörren. Känns nästan som jag är ägare till en hund. Den största skillnaden skulle nog vara att lilleman inte följer några instruktioner. Vad lätt mitt liv hade varit om han hade lyssnat till orden "plats", "stopp" och "nej". Kul har vi ute i allafall! 

 

Vad hände med helgen? Känns som om det är lördag imån. Denna vecka ska jag försöka att hitta rutiner med barnen. Eller rutiner har vi, det svåra för mig är att få till Leos vila mitt på dagen. Varje gång han är trött vaknar självklart Meja och börjar skrika. Det kommer bli lättare sedan när hon har några fasta tider som man kan utgå från men men.. det ger väll sig. Alla säger att man kommer in i det. Jag väntar och hoppas på det.

 

I lördags kom Emma hit på besök och hela dagen idag har vi spenderat ute hos svärföräldrarna. Riktigt sommarväder ute. Hur skönt som helst! Nu sover båda barnen (samtidigt!) så det är dags att njuta av lugnet här hemma. Bjuder på lite bilder istället.

 

Idag är det fredag. Vad härligt! Jag tycker man uppskattar helgerna mycket mer (och tiden man får tillsammans) nu när det är vardag igen. Jag har varit hemma med barnen själv i två dagar. Eller själv är väll synd att säga, men utan pappan i familjen i allafall. 

 

I onsdags fick vi besök av både Renée, Malin och Jason. Hela förmiddagen gick fint men vid 14 tröttnade Meja och var olycklig fram till 21. Då var jag rätt knäckt och funderade seriöst vad jag hade gett mig in på men sen gick gårdagen hur bra som helst. Min pappa umgicks med oss hela eftermiddagen och det blev lek och bus vid näckrosdammen och en snabb tur till Liseberg. Leo var på tok för trött för att vara där inne, stackars pappa som hade sett framemot att gå på Liseberg med Leo i över två veckor. De fick åkt farfarsbilarna i allafall innan Leo däckade i vagnen efter mycket protester. 

 

Status på barnen efter två dagar: Prima, inget att anmärka på. 

Status på mig efter två dagar: Omtumlad men vid gott mod. 

 

Trevlig fredag på er!

 

I morgon är Robins semester över. Hela sex veckor har vi fått tillsammans i år. Att Robins semester är slut innebär även att jag kommer vara ensam hemma med två barn. Livrädd är jag men försöker peppa mig själv så mycket det bara går. Vanligtvis så brukar jag tänka "vad är det värsta som kan hända?" och inse att det inte kan bli så tokigt. Eftersom att de flesta i min omgivning har påpekat hur jobbig hösten kommer att bli, gör mig både sporrad och avskräckt. Att vara förberedd är alltid bra i alla situationer enligt mig så idag har jag förberett morgondagens middag och Robin har monterat upp en grind. Grinden uppskattades inte av Leo som blev helt skogstokig. Känns bra att veta att min bästa vän dyker upp här hemma imån för att stötta mig och pussa på barnen. 

 

Pepp, pepp, pepp.. Vad är det värsta som kan hända? (Svara helst inte på den frågan). Att vara lyckligt ovetande kan vara bra ibland.