danielarossi.blogg.se

Imorse under vår morgonpromenad kom det fram en man till mig och började småprata. Efter ett tag sa han att han hade stått och kollat på oss ett tag och att han kände att han gärna ville be en bön för oss. Jag blev helt ställd men svarade "visst". Bönen innehöll något med vilsen och att jag behövde hjälp. När han var klar efter någon minut så hänvisade han mig till kyrkan och sa att de hjälpte människor som hade det jobbigt. Sedan skakade vi hand och jag tror att jag fick ur mig ett "tack". Det var en väldigt udda morgon. Jag undrar om det var han som inte hade alla hästar i hagen eller om jag faktiskt ser så otroligt sliten ut? Hur fin orkar man vara klockan 08 på morgonen när man är ute och springer av lilltrollet liksom. Dags att boka in en dag på spa ;)