danielarossi.blogg.se

I lördags innan dopet var det mesta kaos. Dopet var inte förrens 14 och eftersom att vi sällan går upp (mer eller mindre ofrivilligt) senare 6.20 så kände vi att vi hade gott om tid på oss att få allt i ordning. Meja som vanligtvis brukar sova hela förmiddagen, vägrade att sova. Trött var hon men hon vägrade att ligga ner. Det slutade med att vi fick turas om att gå runt att bära på henne medan vi försökte fixa i ordning i lokalen, som vi skulle ha dopfikat i efteråt. Konstigt att barnen vägrar att sova när man verkligen vill att de skall göra det. Det slår aldrig fel. Behöver man en utvilad bebis så får man sällan det.

 

Sedan fick vi reda på att hennes gudfar var magsjuk. Vi kom upp till kyrkan i sista minuten. Jag var helt knallröd i ansiktet och genomsvettig. Alla var redan där och väntade på oss. Vi försökte leta reda på prästen för att berätta att vi var en person kort, men fick då reda på att han var sen. Rätt komiskt att vi inte var de enda som var sena, men det känns ändå som att prästen borde ha koll på klockan. Trots att det var tre barn som skulle döpas samtidigt så gick cermonin smidigt, fast prästen inte ens kunde namnen på barnen. Meja sov igenom allting (då var det tydligen dags att sova) men vaknade och gallskrek när prästen väckte henne genom att hälla vatten på hennes huvud. 

 

Efter dopet gick vi ner till vår föreningslokal där vi bjöd på lunch och tårta. Jättemysigt att ha alla samlade samtidigt. Barnen lekte och sprang runt överallt. Meja fick otroligt fina paket! Bl.a ett guld halsband med ett hjärta, en liten servis, kläder, fina böcker, födelsedagståg, presentkort och nallar. Efter dopet var vi helt slut allihopa. Jag och barnen somnade tidigt medan Robin passade på att gå ut med några vänner. Det blev en mycket fin dag. Tack alla som var med och gjorde Mejas dopdag så speciell!