Tur att hela familjen tycker om att vara utomhus. Dagen går mycket snabbare och lilleman behöver inte klättra på väggarna här hemma. När han har tröttnat på att vara inne går han och hämtar sina skor och ställer sig vid dörren. Känns nästan som jag är ägare till en hund. Den största skillnaden skulle nog vara att lilleman inte följer några instruktioner. Vad lätt mitt liv hade varit om han hade lyssnat till orden "plats", "stopp" och "nej". Kul har vi ute i allafall! 
 
 
 
 
6 veckor är hon nu och väger in på 4,7 kg och är 55 cm lång.
 
Jag har 5 kg kvar innan alla gravidkilon är borta. Målet är dock att känna mig stark i kroppen så hoppas någon är sugen på att träna med mig i höst.
Vad hände med helgen? Känns som om det är lördag imån. Denna vecka ska jag försöka att hitta rutiner med barnen. Eller rutiner har vi, det svåra för mig är att få till Leos vila mitt på dagen. Varje gång han är trött vaknar självklart Meja och börjar skrika. Det kommer bli lättare sedan när hon har några fasta tider som man kan utgå från men men.. det ger väll sig. Alla säger att man kommer in i det. Jag väntar och hoppas på det.
 
I lördags kom Emma hit på besök och hela dagen idag har vi spenderat ute hos svärföräldrarna. Riktigt sommarväder ute. Hur skönt som helst! Nu sover båda barnen (samtidigt!) så det är dags att njuta av lugnet här hemma. Bjuder på lite bilder istället.
 
6 veckor nu.
 
Leos "myshörna".
 
 
 
Har det gott hos Emma.
 
Leo med sin farmor.
 
 
Söndags nöje.
 
 
 
 
Idag är det fredag. Vad härligt! Jag tycker man uppskattar helgerna mycket mer (och tiden man får tillsammans) nu när det är vardag igen. Jag har varit hemma med barnen själv i två dagar. Eller själv är väll synd att säga, men utan pappan i familjen i allafall. 
 
I onsdags fick vi besök av både Renée, Malin och Jason. Hela förmiddagen gick fint men vid 14 tröttnade Meja och var olycklig fram till 21. Då var jag rätt knäckt och funderade seriöst vad jag hade gett mig in på men sen gick gårdagen hur bra som helst. Min pappa umgicks med oss hela eftermiddagen och det blev lek och bus vid näckrosdammen och en snabb tur till Liseberg. Leo var på tok för trött för att vara där inne, stackars pappa som hade sett framemot att gå på Liseberg med Leo i över två veckor. De fick åkt farfarsbilarna i allafall innan Leo däckade i vagnen efter mycket protester. 
 
Status på barnen efter två dagar: Prima, inget att anmärka på. 
Status på mig efter två dagar: Omtumlad men vid gott mod. 
 
Trevlig fredag på er!
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
I morgon är Robins semester över. Hela sex veckor har vi fått tillsammans i år. Att Robins semester är slut innebär även att jag kommer vara ensam hemma med två barn. Livrädd är jag men försöker peppa mig själv så mycket det bara går. Vanligtvis så brukar jag tänka "vad är det värsta som kan hända?" och inse att det inte kan bli så tokigt. Eftersom att de flesta i min omgivning har påpekat hur jobbig hösten kommer att bli, gör mig både sporrad och avskräckt. Att vara förberedd är alltid bra i alla situationer enligt mig så idag har jag förberett morgondagens middag och Robin har monterat upp en grind. Grinden uppskattades inte av Leo som blev helt skogstokig. Känns bra att veta att min bästa vän dyker upp här hemma imån för att stötta mig och pussa på barnen. 
 
Pepp, pepp, pepp.. Vad är det värsta som kan hända? (Svara helst inte på den frågan). Att vara lyckligt ovetande kan vara bra ibland. 
 
En grind, seriöst? 
 
Ta boooort den! 
 
Middag tills imorgon. 
 
Han blev glad igen. 
 
Mammas lilla. 
 
Mammas stora. 
Dagen bjöd på en liten familjetur ut mot Torslanda. Vi körde förbi Björlanda, Lilleby och Torslanda och jag försökte sälja in området för pappan i familjen. Jag vill ju som jag nämnt innan flytta ut till Torslanda eller Lilleby när det är dags för radhus. Pappan är nog mer sugen på Askim eller åt det hållet i allafall. Än sålänge är det inte aktuellt så vi har några år på oss att enas men jag tar alla tillfällen i akt att marknadsföra mitt älskade T-landa. Vi gjorde ett stopp hemma hos en kompis för att hämta upp ett par gummistövlar till Leo som vi har fått. Nu ska han få lov att hoppa och plaska i alla vattenpölar han ser. Leo tackar så mycket! Han kommer att älska det. Ju geggigare desto bättre enligt honom. Vi avslutade dagen hemma hos min mamma där hon bjöd på en riktigt god söndagsmiddag. Mums! 
 
Meja med mormor. 
 
Tränar på att "klappa snällt". 
 
 
Tack Evve! 
 
Meja bjuder på ett leende nu på kvällskvisten. 
 
Tretorn,
Jag kan inte sluta att ta kort på er. Ni är det vackraste som finns i mina ögon. Älskar er! 
 
 
Morgonmys.
 
 
Leo tog kort på sig själv. 
 
 
Såhär kan det se ut när Robin klär barnen.
 
Älskar badskum. Årets tomte?
 
På förmiddagen fick vi besök av Malin, Ted och deras lilla Jason. Liten är väll egentligen synd att säga men han är yngre än Leo och därmed passar ordet liten tycker jag. Efter att de hade varit här i några timmar så klättrade Leo på väggarna så vi beslöt oss för att gå en promenad. Det blev en öl på Franks coffee medan vi väntade på att pappa och Carina skulle komma hem från landet och sedan gick vi upp till dem en stund. Leo anser att allas hem är en stor lekplats och hade Carina sett hur mycket han stod och bankade pillade på deras tv så hade hon blivit ledsen. Sorry, jag jobbar för fullt på den där biten vi här i Sverige har valt att kalla för barnuppfostran men han lyssnar dåligt ;)
 
 
 
Gissar att detta är sista gången man kan använda shorts utomhus i år utan att frysa rumpan av sig. 
 
 
 
 
Det är jag som bestämmer hur det ska se ut här hemma. Trodde jag i allafall. Det är ett av mina intressen och jag och Robin har relativt lika smak, så det här gått rätt smärtfritt att inreda här hemma. Eftersom att vi nu har två barn så finns det inte mycket tid till just "egen tid". Robin vill gärna spendera sin "egen tid" framför datan. Jag vill inte ha datan i vardagsrummet för att vi redan har tillräckligt med möbler där och jag tycker att det ska finnas några ytor som Leo kan springa runt på. Robin tyckte inte att den kunde stå i sovrummet längre eftersom att han inte kan spela efter jag och Meja har gått och lagt oss.
 
Då tog inredningspappan saken i egna händer och möblerade om här hemma. Resultatet blev... inte godkänt. Nu har jag en data ståendes i köket av alla ställen! Robin sa att han kände flera stycken som har det så hemma. Jag har svårt att tro på honom. Funktion borde aldrig få gå före design.
 
Så här ser det ut just nu. Köksbordet ser ut som ett förlängt skrivbord. Någon som är sugen på att komma över på middag? Du kan få sitta framför datan om du vill.
 
Innan. Någon som har lust att förklara för Robin att det är bäst att överlämna inredningen till mig?
 
 
 
Kulturkalaset lockade oss inte i år. Göteborgskalaset var ju en av sommarens höjdpunkter innan de bestämde sig för att förstöra stans bästa jippo. Vi bestämde oss för att spendera gårdagen på Liseberg istället. Fortfarande mycket människor (jobbar folk inte?!) men det var betydligt bättre än sist. Det är så himla skoj att åka karuseller och barnattraktioner. Ingen som känner sig lockad att komma hit och sitta barnvakt så jag kan lura med Robin upp i Atmosfear? Är sugen på lite dödsångest och adrenalin.
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
Jag fick några fina bilder skickade till mig som min vän Hanna tog på oss när hon var här i Göteborg under sin semester. Det var så skoj att ses och tack för bilderna på barnen! 
 
 
 
 
Puss till syster.
 
Gäsp.
 
 
 
 
 
 
Smutsiga barn är lyckliga barn sägs det ju. Jag är benägen att hålla med. Regnbyxorna invigdes idag. Jag och Leo gick ut på gården och lekte i regnet. Vi åkte rutschkana, gungade lite, lekte i sandlådan och sedan hittade han en lerpöl. Lyckan var gjord! Han kröp fram och tillbaka, plaskade sedan stoppade han ner huvudet och pussade leran. Ungefär där kände jag att det räckte med utomhuslek för idag.
 
Precis innan jag ska sätta ner min blöta och leriga kille i vagnen kommer jag på att han har en beige sittdyna. Hur tänkte jag där egentligen? 
Fast jag har varit mamma i över ett år, blir jag ofta påmind om att jag fortfarande är nybörjare på det här med att vara förälder.
 
 
Med lera i ansiktet. 
Att åka in till stan för att göra några ärenden med barn borde vara lätt. Om man dessutom vill att det ska gå snabbt blir det genast svårare, men borde inte vara omöjligt. Idag åkte jag och resten av familjen in till Nordstan för fyra enkla ärenden.
 
  • Leo skulle få ett par regnbyxor.
  • Tänkte mäta hans fötter för att se om hans kavat fortfarande kommer att passa i höst eller om vi måste köpa ett par nya höstskor.
  • Se om jag kunde hitta någon fin tröja till mig själv.
  • Köpa en barnskiva. Den vi har här hemma går på repeat då lilleman är något av en musikälskare och han vet hur man startar förstärkaren. (Jag förstår att spotify är att alternativ men jag vill helst inte ha lilleman pillandes på min älskade mac. Jag vet att det kommer att sluta med att jag blir tvungen att köpa en ny dator och det är inte aktuellt i dagsläget).
Det lät som väldigt enkla ärenden i mina öron. Först gick vi in på hm för att kolla efter regnbyxor. Deras minsta storlek var tydligen 92 så jag föreslog att vi skulle åka upp till översta våningen så jag kunde kolla på kläder till mig själv. Det var inte alls populärt och barnen började att skrika ikapp. Tack barnen! Det slutade med ett matstopp på Åhlens för lillasyster medan pappan och lilleman fick gå på jakt efter regnbyxor. Robin hittade ett par som passade perfekt så jag bad om hjälp för att mäta lillemans fötter. Helt plötsligt ville inte lilleman stå på benen, de var som två godissnören. Affärsbiträdet frågade mig till och med två gånger om Leo verkligen kunde stå upp. Jag vet inte om hon trodde på mig, för efter några minuter gav hon upp och gick för att hjälpa någon annan. Leo var supernöjd och kröp skrattandes iväg. Jag fick jaga honom runt på Åhlens. Han kan krypa något otroligt snabbt denna killen. Det blev alltså ingen mätning av fötter. Det som var mest komiskt var att så snart vi hade lämnat barnavdelningen fungerade hans ben alldeles prima igen, inga godissnören här inte. 
 
Vi gick tillbaka in på hm. Meja sov snällt i vagnen men Leo hade tröttnat. Han skrek i flera minuter innan Robin frågade om jag ville ha en latte. Han tog med båda barnen och köpte kaffe så jag kunde shoppa ostört. Det var romantiskt om något. Nu har pappan i familjen skaffat sig många bonuspoäng. Hur många har jag inte bestämt än, men det var värt en hel del. Jag fick shoppat två snygga tröjor och sedan mötte han mig med en kaffe och två sovandes barn på utsidan. Efter det gav vi upp och åkte hem.
 
Två av fyra möjliga. Inte jättebra eftersom att jag får lite ångest när jag inte fått göra allt som finns på min "att göra lista". Bättre lycka nästa gång.
 
Vad jag har lärt mig idag: Leo är ingen shoppingkille, jag hoppas att Meja i allafall kommer att uppskatta att springa på stan med sin mamma i framtiden.
 
Nu blir det fredagsmys! 
 
Ett spontanköp idag. Jag älskar mina filtar. En ny till samlingen.
 
 
 
 
 
elodie,
Leo är inne i en fantastisk fas. Han är så fascinerad av allt som rör på sig. Ju mer det sprattlar desto bättre. Djur är en favorit, speciellt fåglar. Tänk att något så litet kan ge honom så mycket glädje. Lillasyster är hans största kärlek just nu, speciellt när hon sprattlar till. Jag undrar om han förstår att de är av samma "sort" eller om han tror att vi har skaffat någon form av husdjur. Det hade varit intressant att kunna läsa hans tankar emellanåt. 
 
 
 
 
 
 
Vi sprang på Robins mormor.
 
Robins morfar.
 
 
 
 
 
 
 
 
slottsskogen,
Den första augusti, alltså idag, var lillskruttan beräknad. Det känns rätt konstigt med tanke på att hon redan är tre veckor gammal. Jag har hört från flera stycken hur tur jag har haft, för att båda mina barn valde att dyka upp innan bf. Tydligen är det de sista veckorna av graviditeten som är de tyngsta och därmed de värsta. Jag känner mig lyckligt lottad och det är för att båda barnen mådde bra när de föddes och att allt flöt på utan större komplikationer. Nog om det. 
 
Dagen firade jag med att ge mig ut på äventyr med båda barnen utan pappan i familjen. Jag var rätt nervös till en början men insåg snabbt att det värsta som kan hända är att de skriker ikapp under hela spårvagnsresan. Det är pinsamt men inte farligt. 
 
Det blev en heldag i Slottsskogen med Natta och Lea. Barnen uppförde sig över förväntan och Nathalie var snabb med att rycka in vid oförberedda matstopp och gallskrikandes blöjbyten. Inga konstigheter. Kändes skönt att jag vågade mig iväg hemifrån. 
 
 
 
Leos favoriter. 
 
Sedan blev det bebismys och kvällen spenderades på gården med min bättre hälft. 
 
 
 
slottsskogen,
Vi bestämde oss för att gå till Liseberg igår på eftermiddagen. Jag har nog aldrig sett så många människor på ett och samma ställe innan. Helt plötsligt kände jag mig jättegammal när jag försökte undvika att köra över alla människor med dubbelvagnen. Fick lite panik av alla folk. Lilleman fick testa på att åka sin första åkattraktion. Jag kan inte riktigt svara på om han gillade det eller inte, han gillade i allafall att gå runt inne på Liseberg. Antar att det fanns hur mycket intressant som helst för honom att titta på. Vi bestämde oss för att komma tillbaka någon annan dag i allafall. Finns roligare saker att göra än att stå i kö hela dagen, speciellt nu när vi kan gå till Liseberg på fem minuter.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
I tisdags fick vi spontanbesök utav barnens farmor och farfar. Jag känner många som klagar mycket över sina svärföräldrar, men mina är helt fantastiska. Barnen älskar dem och de är hur festliga som helst. Jag måste haft en otroligt tur eftersom att världens bästa man även kom med otroligt fina föräldrar. Nej, jag fjäskar inte. Man måste få lov att berömma folk i sin närhet, vilket man tyvärr glömmer av lite för ofta, i allafall jag. Dagens ros är nu utdelad.
 
 
 
"look, no hands".
 
Från gårdagens kvällspromenad. Snygg i sin jeansjacka från sin moster.
 
Min fina lilla tjej.
 
 
 
 
Hos BVC gick allt bra (förutom att Robin och lilleman rev lekrummet). Meja ökar snabbt i vikt och växer som hon ska. Snart uppe i 4 kg. Hennes mage har dock börjat krångla så hon får kämpa en hel del stackarn. Inatt blev det inte många timmars sömn för någon av oss. Har börjar med sempers magdroppar sedan några dagar tillbaka och hoppas att de ska hjälpa henne lite i allafall. Dessa små magar, känns som de allra flesta bebisar har problem med sina magar i början tyvärr.
 
 
 
Hoppsan, vilken hungrig sak.
 
 
 
 
Dessa barn är så otroligt fina och lilleman vill gärna mysa med lillasyster så fort han får en chans. Ni två gör mitt liv perfekt! 
 
 
 
 
Nu går det undan. Ibland känns det som hösten är på ingång men då för jag påminna mig själv om att industrisemestern inte ens är över än. Fast lite ångest får jag allt när jag läser på facebook att bekanta och vänners semester är över. Redan?! Jag är förvisso föräldraledig och har inte arbetat en enda dag sedan i maj 2012 men det är en speciell känsla kring folk som är på semester. Lite lugnare, lite gladare, mycket mer avslappnat och inbjudande. 
 
Våra dagar har varit så avslappnade de går att vara med en så gott som nyfödding och en 13 månaders. Små projekt blir stora projekt men det är okej.. det ordnar sig. Vi har haft vänner på besök och det har blivit mycket utelek. Idag är det dags för bvc för att se så lillskruttan växer som hon ska och sedan kommer Lea hit för att busa med Leo.