Robin hade skoj på sin kickoff och barnen hade skoj med sin mormor. Jag satt mest och svettades i soffan men känner mig lite bättre idag. Missbrukar fortfarande Ipren men det är helt okej. Huvudsaken är att jag känner mig bättre. 
 
Pappan i familjen fick till och med sovmorgon imorse. Vanligtvis så är det han som går upp med Leo på morgonen. Förr i tiden innan barnen fanns så var en spontan present eller frukost på sängen det mest romantiska jag visste. Nu för tiden så är det att ge den andra en sovmorgon. Att erbjuda den andra hälften en extra timmas sömn.. Det är äkta kärlek. 
 
Meja invigde babygymmet igår. Hon hälsar att det är otroligt roligt att titta på allt som lyser och dinglar över huvudet. 
 
 
Är hon inte väldigt lik Mini? (Min syster).
 
Leo busade med mormor hela kvällen. De kröp runt på golvet och jagade varandra. Mys! 
 
 
Ligger hemma i sängen och är sjuk. Vet inte vad det är för fel på mig. Feber har jag men vad det beror på har jag ingen aning om faktiskt. Hade feberfrossa inatt och somnade med två dundäcken och två filtar på mig. Höll på att dö av värmeslag när jag vaknade. Just nu känner jag mig bättre men har iofs missbrukat ipren hela dagen och natten. Robin är hemma och tar hand om barnen, framförallt Leo. Meja gör ju inte så mycket väsen av sig än. I eftermiddag kommer mamma hit så Robin kan gå på kickoff med jobbet. 
 
Hoppas ni får en fin fredag allihopa! 
 
Leo redo att åka till pappans jobb för att göra klart några viktiga saker så han kan ta hand om oss resten av dagen. 
 
Meja myser med mamma i sängen. 
 
 
Idag hade jag en gammal kompis på besök. Vi lärde känna varandra för flera år sedan när vi båda två jobbade som aupairer i Usa. Hon träffade sin stora kärlek därborta och är nu bosatt i San Francisco. Johanna jobbar som fotograf och tar fantastiska bilder. Vi hade pratat om att passa på att ta bilder på barnen när hon var här. Timmarna flög iväg som de brukar göra när man har massor av kul att prata om och sedan fick Leo en "tröttis-attack" och tårarna bara sprutade på honom. Inte bästa tillfället att fotografera honom. 
 
Nu har jag ångest. Klart jag hade velat att Johanna tog kort på barnen. Nu dröjer det säkert minst ett år innan hon är på besök i Sverige igen.  
Den som väntar på något gott.. 
 
 
Vilken eftermiddag. Helt slut är jag. Så frustrerande när man inte räcker till fast man verkligen försöker. Det går framåt i allafall. Idag hann klockan bli 15.40 innan kaoset bröt ut. 
 
Robin kom hem med godis, choklad och ett träd för att jag skulle må bättre. Vissa tjejer får blommor andra tjejer får träd. Eller en bambu-gren tror jag han sa att det var. Träd eller gren spelar ingen roll. Tack så mycket älskling. 
 
Vill passa på att tipsa om mat.se. Fick hem min första leverans därifrån igår. Kändes lyxigt att få det levererat till dörren. Allt var fint paketerat och jag slapp släpa hem det från affären. Dessutom var det otroligt snabb leverans. Jag fick hem det dagen efter Robin la beställningen. Det enda negativa var väll förutom att det var några kronor dyrare än i butik så var man tvungen att beställa för 700kr för att få gratis leverans. Ett tips för alla som inte orkar att släpa på påsar. 
 
 
 
Mat.se,
Tur att hela familjen tycker om att vara utomhus. Dagen går mycket snabbare och lilleman behöver inte klättra på väggarna här hemma. När han har tröttnat på att vara inne går han och hämtar sina skor och ställer sig vid dörren. Känns nästan som jag är ägare till en hund. Den största skillnaden skulle nog vara att lilleman inte följer några instruktioner. Vad lätt mitt liv hade varit om han hade lyssnat till orden "plats", "stopp" och "nej". Kul har vi ute i allafall! 
 
 
 
 
6 veckor är hon nu och väger in på 4,7 kg och är 55 cm lång.
 
Jag har 5 kg kvar innan alla gravidkilon är borta. Målet är dock att känna mig stark i kroppen så hoppas någon är sugen på att träna med mig i höst.
Vad hände med helgen? Känns som om det är lördag imån. Denna vecka ska jag försöka att hitta rutiner med barnen. Eller rutiner har vi, det svåra för mig är att få till Leos vila mitt på dagen. Varje gång han är trött vaknar självklart Meja och börjar skrika. Det kommer bli lättare sedan när hon har några fasta tider som man kan utgå från men men.. det ger väll sig. Alla säger att man kommer in i det. Jag väntar och hoppas på det.
 
I lördags kom Emma hit på besök och hela dagen idag har vi spenderat ute hos svärföräldrarna. Riktigt sommarväder ute. Hur skönt som helst! Nu sover båda barnen (samtidigt!) så det är dags att njuta av lugnet här hemma. Bjuder på lite bilder istället.
 
6 veckor nu.
 
Leos "myshörna".
 
 
 
Har det gott hos Emma.
 
Leo med sin farmor.
 
 
Söndags nöje.
 
 
 
 
Idag är det fredag. Vad härligt! Jag tycker man uppskattar helgerna mycket mer (och tiden man får tillsammans) nu när det är vardag igen. Jag har varit hemma med barnen själv i två dagar. Eller själv är väll synd att säga, men utan pappan i familjen i allafall. 
 
I onsdags fick vi besök av både Renée, Malin och Jason. Hela förmiddagen gick fint men vid 14 tröttnade Meja och var olycklig fram till 21. Då var jag rätt knäckt och funderade seriöst vad jag hade gett mig in på men sen gick gårdagen hur bra som helst. Min pappa umgicks med oss hela eftermiddagen och det blev lek och bus vid näckrosdammen och en snabb tur till Liseberg. Leo var på tok för trött för att vara där inne, stackars pappa som hade sett framemot att gå på Liseberg med Leo i över två veckor. De fick åkt farfarsbilarna i allafall innan Leo däckade i vagnen efter mycket protester. 
 
Status på barnen efter två dagar: Prima, inget att anmärka på. 
Status på mig efter två dagar: Omtumlad men vid gott mod. 
 
Trevlig fredag på er!
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
I morgon är Robins semester över. Hela sex veckor har vi fått tillsammans i år. Att Robins semester är slut innebär även att jag kommer vara ensam hemma med två barn. Livrädd är jag men försöker peppa mig själv så mycket det bara går. Vanligtvis så brukar jag tänka "vad är det värsta som kan hända?" och inse att det inte kan bli så tokigt. Eftersom att de flesta i min omgivning har påpekat hur jobbig hösten kommer att bli, gör mig både sporrad och avskräckt. Att vara förberedd är alltid bra i alla situationer enligt mig så idag har jag förberett morgondagens middag och Robin har monterat upp en grind. Grinden uppskattades inte av Leo som blev helt skogstokig. Känns bra att veta att min bästa vän dyker upp här hemma imån för att stötta mig och pussa på barnen. 
 
Pepp, pepp, pepp.. Vad är det värsta som kan hända? (Svara helst inte på den frågan). Att vara lyckligt ovetande kan vara bra ibland. 
 
En grind, seriöst? 
 
Ta boooort den! 
 
Middag tills imorgon. 
 
Han blev glad igen. 
 
Mammas lilla. 
 
Mammas stora. 
Leo har fått en overall till vintern, köpte den av en tjej på facebook. Den är bara använd en säsong och ser helt ny ut. Jag är så himla nöjd och går och skryter för Robin hur ekonomisk jag är. Barnens morfar och farfar.. jag är ekonomisk även om ni inte tror det;)
 
Nya overallen från molo. Älskar den! 
 
Ett gulligt set som Meja fick av Malin sist hon var här.
molo,
Dagen bjöd på en liten familjetur ut mot Torslanda. Vi körde förbi Björlanda, Lilleby och Torslanda och jag försökte sälja in området för pappan i familjen. Jag vill ju som jag nämnt innan flytta ut till Torslanda eller Lilleby när det är dags för radhus. Pappan är nog mer sugen på Askim eller åt det hållet i allafall. Än sålänge är det inte aktuellt så vi har några år på oss att enas men jag tar alla tillfällen i akt att marknadsföra mitt älskade T-landa. Vi gjorde ett stopp hemma hos en kompis för att hämta upp ett par gummistövlar till Leo som vi har fått. Nu ska han få lov att hoppa och plaska i alla vattenpölar han ser. Leo tackar så mycket! Han kommer att älska det. Ju geggigare desto bättre enligt honom. Vi avslutade dagen hemma hos min mamma där hon bjöd på en riktigt god söndagsmiddag. Mums! 
 
Meja med mormor. 
 
Tränar på att "klappa snällt". 
 
 
Tack Evve! 
 
Meja bjuder på ett leende nu på kvällskvisten. 
 
Tretorn,
Jag kan inte sluta att ta kort på er. Ni är det vackraste som finns i mina ögon. Älskar er! 
 
 
Morgonmys.
 
 
Leo tog kort på sig själv. 
 
 
Såhär kan det se ut när Robin klär barnen.
 
Älskar badskum. Årets tomte?
 
På förmiddagen fick vi besök av Malin, Ted och deras lilla Jason. Liten är väll egentligen synd att säga men han är yngre än Leo och därmed passar ordet liten tycker jag. Efter att de hade varit här i några timmar så klättrade Leo på väggarna så vi beslöt oss för att gå en promenad. Det blev en öl på Franks coffee medan vi väntade på att pappa och Carina skulle komma hem från landet och sedan gick vi upp till dem en stund. Leo anser att allas hem är en stor lekplats och hade Carina sett hur mycket han stod och bankade pillade på deras tv så hade hon blivit ledsen. Sorry, jag jobbar för fullt på den där biten vi här i Sverige har valt att kalla för barnuppfostran men han lyssnar dåligt ;)
 
 
 
Gissar att detta är sista gången man kan använda shorts utomhus i år utan att frysa rumpan av sig. 
 
 
 
 
Det är jag som bestämmer hur det ska se ut här hemma. Trodde jag i allafall. Det är ett av mina intressen och jag och Robin har relativt lika smak, så det här gått rätt smärtfritt att inreda här hemma. Eftersom att vi nu har två barn så finns det inte mycket tid till just "egen tid". Robin vill gärna spendera sin "egen tid" framför datan. Jag vill inte ha datan i vardagsrummet för att vi redan har tillräckligt med möbler där och jag tycker att det ska finnas några ytor som Leo kan springa runt på. Robin tyckte inte att den kunde stå i sovrummet längre eftersom att han inte kan spela efter jag och Meja har gått och lagt oss.
 
Då tog inredningspappan saken i egna händer och möblerade om här hemma. Resultatet blev... inte godkänt. Nu har jag en data ståendes i köket av alla ställen! Robin sa att han kände flera stycken som har det så hemma. Jag har svårt att tro på honom. Funktion borde aldrig få gå före design.
 
Så här ser det ut just nu. Köksbordet ser ut som ett förlängt skrivbord. Någon som är sugen på att komma över på middag? Du kan få sitta framför datan om du vill.
 
Innan. Någon som har lust att förklara för Robin att det är bäst att överlämna inredningen till mig?
 
 
 
Leo växer så det knakar. Jag var inne en sväng i stan under veckan och denna gången lyckades jag till och med att mäta hans fötter. Det visade sig att han har vuxit ur sina gamla kavat så det fick bli ett par nya. Barnskor är inte billiga och utbudet är otroligt dåligt om man är på jakt efter lämpliga skor då de precis har lärt sig att gå. Din sko hade dessa som vi köpte nu och ett par till som vi köpte förra gången. Denna gången blev de ett par tjockare skor, som kan hålla hans fötter varma i höst.
 
Storlek 22. Blir perfekta med en extra sula i nu till hösten.
kavat,
Kulturkalaset lockade oss inte i år. Göteborgskalaset var ju en av sommarens höjdpunkter innan de bestämde sig för att förstöra stans bästa jippo. Vi bestämde oss för att spendera gårdagen på Liseberg istället. Fortfarande mycket människor (jobbar folk inte?!) men det var betydligt bättre än sist. Det är så himla skoj att åka karuseller och barnattraktioner. Ingen som känner sig lockad att komma hit och sitta barnvakt så jag kan lura med Robin upp i Atmosfear? Är sugen på lite dödsångest och adrenalin.
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
Vi lever! Dagarna rullar på i ett himla tempo. I måndags tog jag med mig båda barnen och åkte hem till våra kompisar i Utby. Det blev en mysig dag och Leo fick busat av sig med sin bästa vän Lea. De är så otroligt fina tillsammans. När de ser varandra så stäcker båda ut sina händer så de kan hålla varandra i handen. Sedan är de inte så kärleksfulla längre utan brottas mest och snor varandras nappar. Det är väll så man leker man varandra i den åldern antar jag. Natta gav mig även en hel påse med handsydda kläder som Leas faster hade sytt till Lea. Så himla fina kläder. Kul att ingen annan kommer att ha något likadant.
 
Detta linnet älskar jag verkligen. Det var så himla fint på Lea i somras.
 
Ett annat gulligt set.
 
I tisdags var jag inne på Volvo och förlängde min föräldraledighet. Nu räknar de inte med mig förrens i januari 2015. Tänk vilket fantastiskt land vi lever i! Jag hör konstant folk som klagar över att man får ut för lite pengar från försäkringskassan, när man är hemma som föräldraledig. Jag tycker det är otroligt lyxigt att jag kan vara hemma i 1 - 1,5 år och uppfostra mina egna barn medan staten ger mig pengar varje månad för att jag ska kunna betala mina räkningar. Det handlar väll lite om vad man förväntar sig antar jag. Jag har aldrig förväntat mig att leva precis som innan jag gick hem som föräldraledig. Man får anpassa utgifterna efter inkomsterna. När jag bodde i Usa så var det inte ens säkert att man hade två veckors betald semester på ett år och de flesta mammor som arbetar där borta är ofta tvugna att vara tillbaka på jobbet en månad efter barnets ankomst. Att ha levt i en annan kultur under såpass lång tid har gett mig ett nytt perspektiv på mycket. Sverige är ett otroligt tryggt land att bilda familj i. Den här första tiden med mina barn hade jag förövrigt inte velat byta mot alla pengar i världen.
 
Mys med morfar i tisdags.
 
och mys med mamma.
 
 
Jag fick några fina bilder skickade till mig som min vän Hanna tog på oss när hon var här i Göteborg under sin semester. Det var så skoj att ses och tack för bilderna på barnen! 
 
 
 
 
Puss till syster.
 
Gäsp.
 
 
 
 
 
 
Smutsiga barn är lyckliga barn sägs det ju. Jag är benägen att hålla med. Regnbyxorna invigdes idag. Jag och Leo gick ut på gården och lekte i regnet. Vi åkte rutschkana, gungade lite, lekte i sandlådan och sedan hittade han en lerpöl. Lyckan var gjord! Han kröp fram och tillbaka, plaskade sedan stoppade han ner huvudet och pussade leran. Ungefär där kände jag att det räckte med utomhuslek för idag.
 
Precis innan jag ska sätta ner min blöta och leriga kille i vagnen kommer jag på att han har en beige sittdyna. Hur tänkte jag där egentligen? 
Fast jag har varit mamma i över ett år, blir jag ofta påmind om att jag fortfarande är nybörjare på det här med att vara förälder.
 
 
Med lera i ansiktet. 
Att åka in till stan för att göra några ärenden med barn borde vara lätt. Om man dessutom vill att det ska gå snabbt blir det genast svårare, men borde inte vara omöjligt. Idag åkte jag och resten av familjen in till Nordstan för fyra enkla ärenden.
 
  • Leo skulle få ett par regnbyxor.
  • Tänkte mäta hans fötter för att se om hans kavat fortfarande kommer att passa i höst eller om vi måste köpa ett par nya höstskor.
  • Se om jag kunde hitta någon fin tröja till mig själv.
  • Köpa en barnskiva. Den vi har här hemma går på repeat då lilleman är något av en musikälskare och han vet hur man startar förstärkaren. (Jag förstår att spotify är att alternativ men jag vill helst inte ha lilleman pillandes på min älskade mac. Jag vet att det kommer att sluta med att jag blir tvungen att köpa en ny dator och det är inte aktuellt i dagsläget).
Det lät som väldigt enkla ärenden i mina öron. Först gick vi in på hm för att kolla efter regnbyxor. Deras minsta storlek var tydligen 92 så jag föreslog att vi skulle åka upp till översta våningen så jag kunde kolla på kläder till mig själv. Det var inte alls populärt och barnen började att skrika ikapp. Tack barnen! Det slutade med ett matstopp på Åhlens för lillasyster medan pappan och lilleman fick gå på jakt efter regnbyxor. Robin hittade ett par som passade perfekt så jag bad om hjälp för att mäta lillemans fötter. Helt plötsligt ville inte lilleman stå på benen, de var som två godissnören. Affärsbiträdet frågade mig till och med två gånger om Leo verkligen kunde stå upp. Jag vet inte om hon trodde på mig, för efter några minuter gav hon upp och gick för att hjälpa någon annan. Leo var supernöjd och kröp skrattandes iväg. Jag fick jaga honom runt på Åhlens. Han kan krypa något otroligt snabbt denna killen. Det blev alltså ingen mätning av fötter. Det som var mest komiskt var att så snart vi hade lämnat barnavdelningen fungerade hans ben alldeles prima igen, inga godissnören här inte. 
 
Vi gick tillbaka in på hm. Meja sov snällt i vagnen men Leo hade tröttnat. Han skrek i flera minuter innan Robin frågade om jag ville ha en latte. Han tog med båda barnen och köpte kaffe så jag kunde shoppa ostört. Det var romantiskt om något. Nu har pappan i familjen skaffat sig många bonuspoäng. Hur många har jag inte bestämt än, men det var värt en hel del. Jag fick shoppat två snygga tröjor och sedan mötte han mig med en kaffe och två sovandes barn på utsidan. Efter det gav vi upp och åkte hem.
 
Två av fyra möjliga. Inte jättebra eftersom att jag får lite ångest när jag inte fått göra allt som finns på min "att göra lista". Bättre lycka nästa gång.
 
Vad jag har lärt mig idag: Leo är ingen shoppingkille, jag hoppas att Meja i allafall kommer att uppskatta att springa på stan med sin mamma i framtiden.
 
Nu blir det fredagsmys! 
 
Ett spontanköp idag. Jag älskar mina filtar. En ny till samlingen.
 
 
 
 
 
elodie,
 
Denna fina unge levererar ett bra budskap till pappan i familjen. Det gäller att påminna de ibland;) 
 
Trevlig fredag på er! 
Jag tycker man känner i vinden att hösten är nära. Jag har ingen ångest alls utan längtar faktiskt lite. Tycker det ska bli härligt att kunna mysa i en tjockare tröja och med snygga jeans. Jag fick dessutom hem en supersnygg höstoverall från mini rodini som jag beställde för några dagar sedan. Lilleman kommer bli så fin i den. Dessutom fick lillasyster en lika fin overall från po.p av mini, som jag dessutom själv hade funderat på att köpa till henne.
 
 
Bilderna gör inte kläderna rättvisa. Gud vad söta kidsen kommer att vara. 
 
minirodini, po.p,
Mejas mage krånglar något otroligt. På kvällarna är det absolut värst då hon kan skrika i flera timmar och är helt otröstlig innan hon tillslut somnar av uppmattning. Lilla pyret. Tycker så synd om henne, vad ont hon måste ha. Vi pratade mycket om det på bvc idag och förutom att använda sempers magdroppar och pysventil som vi redan gör så har vi nu även börjat med miniform. Blir det ingen skillnad med det så ska jag testa att äta en mjölkfri kost. Huvudsaken är att hon inte har ont. Jag vill ju självklart göra allt jag kan för att underlätta för henne. 
 
Förutom att prata om kolik så fick vi även vägt och mätt pyret. 3,4 kg och 54 cm. Hon växer så det knakar! Efter bvc kom Evve hit och umgicks lite. Har saknat henne så det var både mysigt och välbehövligt. Meja fick även en hel kasse med kläder från Ronja och Ellie. Tack snälla du! 
 
 
Idag kom både Renée och Carro förbi. Kul att träffa dem båda två och de tyckte nog att det var väldigt skoj att träffa varandra också. Härligt att ha en liten del av gamla Torslanda hemma i mitt vardagsrum. Lilleman älskade uppmärksamheten han fick och Robin njöt av lugnet framför datan och lite välförtjänt egentid. Egentid är inget som står högt upp på våra prioriteringslistor just nu. Det är så mycket smidigare att vara två och hjälpas åt. 
 
Tjejerna gick för någon timma sedan, så nu tänkte jag ta det lugnt en stund och sedan ge mig ut på en kvällspromenad med familjen. Bara 6-7 kg kvar och sedan är alla gravidkilon borta. Heja mig! 
 
Finaste Carro och Meja.
 
 
 
Igår fick jag hem ett jättefint paket från faster Cina. Tack så mycket! Finfina skor till barnen, bodys och Leos första par Levisjeans.
 
 
Sedan kom min mamma som inte hade kunnat att motstå att shoppa till kidsen när hon var i Oslo i helgen. Blev shorts, taights och lite annat smått och gott från po.p. I like!
 
Så här härligt smutsig är man efter en timmas lek i sandlådan med mormor.
 
 
 
 
 
 
 
Leo är inne i en fantastisk fas. Han är så fascinerad av allt som rör på sig. Ju mer det sprattlar desto bättre. Djur är en favorit, speciellt fåglar. Tänk att något så litet kan ge honom så mycket glädje. Lillasyster är hans största kärlek just nu, speciellt när hon sprattlar till. Jag undrar om han förstår att de är av samma "sort" eller om han tror att vi har skaffat någon form av husdjur. Det hade varit intressant att kunna läsa hans tankar emellanåt. 
 
 
 
 
 
 
Vi sprang på Robins mormor.
 
Robins morfar.
 
 
 
 
 
 
 
 
slottsskogen,
Vi har haft en jättelugn dag här hemma och bara slappat. Lilleman går mer än vad han kryper. Tillslut var olyckan framme. Han sprang genom hallen in i vardagsrummet och skulle ta tag i tv-bänken. På något sätt så missade han bänken och hamnade med tinningen före in i kanten och kastades ner i marken. Det svullnade upp snabbt kring ögat. Efter ett samtal till sjukvårdsupplysningen så åkte Robin in med honom. 
 
Han ringde hem precis. Domen löd "en liten lätt hjärnskakning" men synen och de andra värderna såg bra ut. Så nu ska vi försöka hålla honom stilla i några dagar. Mitt mammahjärta blöder lite. Tur att Robin åkte in med honom, han är lite lugnare än vad jag är. Tur att vi är två och kan sammarbeta. 
 
För att tänka på något annat en stund så bjuder jag på några fina bilder som jag tog i lördags när vi var hemma hos Robin föräldrar och åt senast. Min pappa och Carina var också medbjudna. Det blev otroligt mysigt och även fast regnet öste ner stundvis kunde vi sitta ute på altanen och äta. Det är en riktigt svensk sommar! 
 
Meja med morfar.
 
Lilleman på upptäcksfärd med Carina.
 
Min vackra dotter.
 
Att plocka äpplen är skoj.
 
Men att leka i gruset är det bästa han vet.
 
Pappan, farfar, morfar och Meja. 
 
 
 
 
 
 
I juli 2012 gifte sig en av mina vänner med hennes stora kärlek. Efter flera års vänskap och ett års distansförhållande valde de att göra något åt saken. Hanna min kompis, gifte sig med sin Tyler och hon flyttade till Canada. Deras bröllop (som jag verkligen hade sett framemot att gå på) var planerat att gå av stapeln en dag innan Leo var beräknad. Dessutom så skulle bröllopet äga rum i Stockholm, så vi beslöt oss för att stanna hemma.
 
I år hade de planerat att göra en liten Sverigeturne. I Göteborg skulle de bara stanna i knappt en dygn och det skulle bli den 2ra augusti. Eftersom att Meja var beräknad den första augusti så var chansen rätt stor att vi inte skulle hinna ses denna gången heller. Jag kunde inte boka om till veckan efter och att bjuda in dem till förlossningen kändes inte heller som ett bra alternativ. Denna gången hade vi dock flyt. Igår var de här! Så himla mycket har hänt på ett år, sedan vi senast sågs. Hon har flyttat till Canada, överlevt sitt första år som gift och skaffat sig ett jättebra jobb medan jag har tagit min examen, förlovat mig och skaffat två barn. Inte illa. Det blir svårt att toppa detta året med stora händelser till nästa år och tur är väll det. Dags att lugna ner sig lite. 
 
Vi hade det hur trevligt som helst igår i vilket fall. Hann med lite skvaller, grilla och Hanna som är en otroligt duktig fotograf erbjöd sig att fota barnen. Väntar med spänning på resultatet!
 
Jag ville också agera fotograf. Två bilder blev det igår. Hanna med Meja. 
 
 
 
 
 
 
Den första augusti, alltså idag, var lillskruttan beräknad. Det känns rätt konstigt med tanke på att hon redan är tre veckor gammal. Jag har hört från flera stycken hur tur jag har haft, för att båda mina barn valde att dyka upp innan bf. Tydligen är det de sista veckorna av graviditeten som är de tyngsta och därmed de värsta. Jag känner mig lyckligt lottad och det är för att båda barnen mådde bra när de föddes och att allt flöt på utan större komplikationer. Nog om det. 
 
Dagen firade jag med att ge mig ut på äventyr med båda barnen utan pappan i familjen. Jag var rätt nervös till en början men insåg snabbt att det värsta som kan hända är att de skriker ikapp under hela spårvagnsresan. Det är pinsamt men inte farligt. 
 
Det blev en heldag i Slottsskogen med Natta och Lea. Barnen uppförde sig över förväntan och Nathalie var snabb med att rycka in vid oförberedda matstopp och gallskrikandes blöjbyten. Inga konstigheter. Kändes skönt att jag vågade mig iväg hemifrån. 
 
 
 
Leos favoriter. 
 
Sedan blev det bebismys och kvällen spenderades på gården med min bättre hälft. 
 
 
 
slottsskogen,
Vi bestämde oss för att gå till Liseberg igår på eftermiddagen. Jag har nog aldrig sett så många människor på ett och samma ställe innan. Helt plötsligt kände jag mig jättegammal när jag försökte undvika att köra över alla människor med dubbelvagnen. Fick lite panik av alla folk. Lilleman fick testa på att åka sin första åkattraktion. Jag kan inte riktigt svara på om han gillade det eller inte, han gillade i allafall att gå runt inne på Liseberg. Antar att det fanns hur mycket intressant som helst för honom att titta på. Vi bestämde oss för att komma tillbaka någon annan dag i allafall. Finns roligare saker att göra än att stå i kö hela dagen, speciellt nu när vi kan gå till Liseberg på fem minuter.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Liseberg,
I tisdags fick vi spontanbesök utav barnens farmor och farfar. Jag känner många som klagar mycket över sina svärföräldrar, men mina är helt fantastiska. Barnen älskar dem och de är hur festliga som helst. Jag måste haft en otroligt tur eftersom att världens bästa man även kom med otroligt fina föräldrar. Nej, jag fjäskar inte. Man måste få lov att berömma folk i sin närhet, vilket man tyvärr glömmer av lite för ofta, i allafall jag. Dagens ros är nu utdelad.
 
 
 
"look, no hands".
 
Från gårdagens kvällspromenad. Snygg i sin jeansjacka från sin moster.
 
Min fina lilla tjej.