Nu känns det i hela själen att våren är här. Äntligen, som jag har längtat! Folk blir genast mycket trevligare och jag älskar att stan fylls av glada människor. Det känns som att alla passar på att ta en paus och andas ut lite. 
 
Jag försöker verkligen lära mig att leva i nuet men det kommer sig inte helt naturligt för mig. Är alltid lite stressad och vill göra så mycket. Men jag tränar på det och har faktiskt blivit mycket bättre på att slappna av och bara vara sedan jag fick barn. 
 
Dagen har vi spenderat i Eriksberg tillsammans med Evve och Ellie. Sedan gick vi och hämtade Ellies storasyster från dagis och tog en promenad längs med kajen. Jag är uppvuxen vid havet och det är även där jag trivs som bäst. 
 
 
 
Jag som trodde det skulle vara lätt att byta telefon. Svårt är det väll inte men det går verkligen inte fort. Först skulle det ta 19h men valde då att strunta i bilderna. Jag har hållt på i över en timme och såg precis att det är 4h kvar. 
 
Det blir ingen ny telefon idag. 
 
 
Idag var det meningen att jag och Leo bara skulle vara hemma på förmiddagen och ta det lugnt. Tänkte passa på att städa och fixa iordning innan Emma skulle komma över på lunch. Istället kom världens bästa morfar och överraskade oss med frukost. Så himla mysigt och Leo var överlycklig. Han avgudar sin morfar och någon som jag tror han gillar ännu mer är morfars hund. Morfars hund gillar dock inte Leo lika mycket. Leo verkligen jagar runt den stackars hunden. Det är väldigt bra, resultatet är en trött bebis. 
 
Precis efter att morfar hade gått kom världens finaste Emma. Som jag har saknat henne. Det blev en långlunch och promenad med massa tjejsnack. 
 
Nu tänkte jag laga middag innan självaste pappan kommer hem. En toppendag blev det och jag slapp dessutom att städa.
 
 
När jag var och gjorde ansiktsbehandling sist så blev jag rekommenderad att börja använda en återfuktande ansiktsmask två gånger i veckan. Den jag använder är från dermalogica och den är helt otrolig. Bästa ansiktsmasken jag har prövat. Lite överpris på den men eftersom att den är väldigt dryg och verkligen fungerar så är det värt det.
 
Hela dagen spenderades i Slottsskogen med Natta och hennes barn. Det var hur mycket folk som helst på plikta. Jag blev otroligt sugen på att åka rutschkana men kunde inte riktigt med. Jag får vänta ett år och sedan kan jag skylla på att Leo vill ha mitt sällskap i rutschkanorna. Efter att Wilmer hade lekt av sig, gick vi till björngårdsvillan och fikade. Sedan gick vi och kollade på pingvinerna och sälarna. Tror att pingviner är riktigt busiga djur och att de mest glider runt och chillar hela dagarna. Efter en härlig promenad i solen åkte jag och Leo hem till morfar. Han trodde inte på att Leo kunde krypa så bra som jag sagt. Det fick han äta upp, för lilleman jagade den stackars vovven runt i vardagsrummet. Det gäller att ha koll på busungen nu.
 
 
 
Medan vissa firar in våren genom att besöka mysiga uteserveringar och dricka vin så firar jag in våren genom att byta färg på naglarna ofta. Avundsjuk? En hel del faktiskt men nästa år är det min tur efter två års väntan.
 
 
Vi åkte till Frölundatorg en sväng för att Robin behövde nya jeans. Jag tänkte passa på att köpa ett par nya gravidbyxor i nån vårig färg. Slutade med att Robin fick stå och trösta mig för att jag grät för att jag var tjock och gravidbyxor vara fula. Ett riktigt hormonellt utbrott med andra ord. Nu mår jag bra igen och ligger hemma hos farmor och farfar och väntar på middag. 
 
 
Lika snabbt som jag städar undan hamnar allt på golvet igen. Det måste vara såhär det känns att ha en hund. Leo är ingen hund men de är i samma storlek i allafall. Jag tror att en hund är enklare att träna. Leo ger mig en arg blick när jag plockar upp hans leksaker mina tidningar från golvet. Antar att det finns värre saker att fokusera på och det är bra att någon här hemma har tid att koppla av med tidningarna. De flesta är flera månader gamla och väntar fortfarande på att bli lästa. 
 
 
 
 
Firades i Eriksberg hemma hos min mamma. Det var lugnt och stilla med en god middag. Leo var inte alls på humör och gnydde och gnällde under hela kvällen. Eftersom att lilleman inte alls var nöjd åkte vi hem rätt tidigt. 
 
Resten av kvällen spenderades framför tvn. Vi kollade på "Walk the line". Riktigt mysig film. Konstigt att jag aldrig har sett den innan men jag har iofs missat de flesta filmer som man "borde" ha sett. 
 
Längtar tills nästa påsk. Då ska Leo få sitt första påskägg och sen ska jag klä ut och sminka honom til en påskkärring. Just den där biten med att klä ut honom till påskkärring längtar jag extra mycket efter.
 
 
 
 
Efter att ha ätit godis till frukost (det är påsk, då får man göra det) bestämmde sig jag och Robin för att röra lite på oss. Tog en sväng ner på stan och köpte en vårjacka till lilleman som jag kikat på innan. Nu får våren komma. Vi är helt redo att hänga undan vinterkläderna. 
 
Efteråt åt vi lunch på köttbullekällaren. Lilleman älskade köttbullarna och fick i sig mycket av min lunch. Han hade ätit innan vi gick hemifrån men det är något med den maten jag äter. Det måste han bara ha, spelar ingen roll vad det är. Barnmatsburkarna duger inte längre för mini. Köttbullarna förövrigt var helt ok men inte bäst i stan, som jag har hört av någon annan innan. Hemmalagade köttbullar är mera min melodi.
 
Frukosten dagen i ära. 
 
Köttbullelunchen
 
Mini som försöker sno köttbullar från min tallrik. 
 
Jag tillsammans med köttbullemannens pappa.
 
I varje trappuppgång bor det en surkärring och i våran bor jag. Jag är vårat hus egna surtant. Tror inte att jag har blivit surare med åren men man ska inte bråka med en hormonfylld kvinna. Igår kväll fick jag nog. Den nyinflyttade grannen började borra i betong 19.15 och slutade aldrig. Hade precis lagt Leo och var inte sugen på att lägga om honom, för att grannen inte har nått vett i huvudet. 
Stormade upp till grannen. Tänkte faktiskt tanken att jag överdrev lite med tanke på vad klockan var, men kunde inte hejda mig. Utanför den nya grannens dörr stod en annan granne och han var inte gravid och hormonfylld. Tillsammans stod vi där ett tag och knackade men den fega grannen vågade inte öppna. Eftersom att jag inte fick pratat med dem och förklarat att många småbarn lägger sig vid 19, så lämnade jag en påskhälsning i hissen.
Jag och Robin diskuterade innan om man skriver sitt namn på lappen. Jag ville nämligen lämna mitt namn (så att grannen har en möjlighet att komma ner) men Robin sa att man inte gjorde så. Vad tycker ni?
 
Glad påsk alla!
 

 
 
Det slutade med en sväng in till stan men idag lämnade jag lilleman hemma med sin pappa och körde solo. Härligt att kunna och gå och strosa fritt, utan att behöva se upp så man inte kör över någon eller något. Mötte upp syrran och hon fick köpt ett par nya joggingskor. Jag blev också sugen på att köpa ett par jättenygga i rosa. Dock så kom jag på, att det spelar ingen roll hur ofta jag än springer, så kommer jag ändå bara att bli tjockare. Motivationen försvann ungefär samtidigt som den tanken dök upp i huvudet. 
 
Efter en sväng på stan så mötte vi upp pappa på Jameson. Syrran är en kvinnlig kopia av pappa. De blir mer och mer lika för varje år som går medan jag ser ut som det barnet som blev förväxlat på BB.
 
När jag väl kom hem möttes jag av en färdiglagad middag. Ibland skämmer min man allt bort mig.
 
 
 
Lillkillen ligger och sover i mitten av våran säng. Han vägrade att somna i sin egna säng nu på morgonen efter att han har fått sova brevid sin mamma hela natten. Pappan i familjen var nämligen ute på äventyr igår och då fick Leo ta pappas plats. Pappan i familjen ligger och sover tungt här brevid mig i soffan. Han mumlade något om billiga shottar. Jag frågade om han hade dansat på borden inatt, han svarade att det inte fanns några bord. Jag fundrar lite vart det inte finns några bord i stan. Sen somnade han om igen. Jag gissar på att han hade skoj inatt. Summan av kardemumman, ingen sover i sin egna säng på det här stället men alla utan jag verkar få sin skönhetssömn i allafall. 
 
 
 
 
 
 
 
Allt gick som det skulle på mvc, "lillasyster" mår bra. Efteråt åkte vi till passcentralen för att den andra lillasystern skulle hämta ut ett nytt pass. Hon ska ut och resa igen, lyxliraren. 
 
Vi tog en promenad in till stan och hamnade på paprika för lite lunch och skitsnack. Tiden rann iväg så vi hann inte göra så mycket mer. Var inne en sväng på Lexington men gillade inte deras nya sängkläder till barn. Snart kommer sommarkollektionen ut och hoppas att jag tycker om den mera. Leo behöver nya sängkläder nämligen och jag gillar Lexington. Snart nog kommer han säkert att vilja ha bilar eller andra odjur på sängkläderna, så jag får passa på att bestämma medan jag kan. 
 
Fick även med mig gott kaffe till kaffepressen hemma, så nu får helgen gärna komma. Längtar efter en långhelg med min man!
 
 
 
 
Alla som känner oss vet jag att jag har världens bästa syster. Dessutom är hon världens finaste moster. Jag och Leo har haft tur. Ännu bättre är att hon ska vara hemma över påsk. Vanligtvis så brukar hon arbeta i Norge nämligen och kan inte vara hemma lika mycket som jag skulle velat. 
 
Hon ska följa med mig till mvc nu på förmiddagen och sen så tänkte jag lura in henne till stan efteråt och luncha. Nu får du komma hit, vi saknar dig!
 
Hej alla!
 
Morgonen var jättestressig. Vet inte vad som har hänt sedan jag fick barn men jag är konstant sen till allt. Förr i tiden var jag alltid den som var först och verkligen avskydde folk som kom sent. Tycker alltid jag börjar i god tid men slutar alltid med att jag springer ut genom dörren och panikskickar "ursäkta jag blir 20 min sen" meddelanden. 
 
Idag ville jag dock inte bli sen. Vi var nämligen bjudna på Ellies 1 årskalas. Till historien hör att jag missade Ellies dop för några månader sedan. Jag trodde att det var en vecka senare än när det egentligen var och övertalade dessutom deras kusin och hans mamma om att jag hade rätt datum. Båda uteblev därmed från dopet. 
 
Vi hann i tid. Kalaset var mysigt, kändes som hela lägenheten var fylld med barn. Det var bra träning för mig inför framtiden. Barnen var verkligen överallt. Nu förstår jag varför föräldrarna ofta är med på kalasen. Leo hittade en Pippi-docka och satt snällt på golvet. Idag åt han sin första korv med bröd. Den älskade han och sedan blev han helt vansinning för att han inte fick smaka på glassen. Förstår inte varför faktiskt, han har aldrig smakat på glass innan, så det är inte direkt så att han vet vad han missar. 
 
Efteråt tog vi en långpromenad inne i stan och fick med oss en fin filt från elodie details. Var även uppe och fikade hos pappa och Leo fick massa fina kläder av Carina som hon hade köpt när hon var ute och reste sist. 
 
En bra dag helt enkelt!
 
 
 
Såhär roar man en 8 månaders bebis på kalas. Jaga flaskan. En fantastisk lek.
 
Sover gott efter första barnkalaset.
Idag lossnade det för Leo. I två månaders tid har han hoppat runt på rumpan. Alla bebisar kryper nämligen inte innan de lär sig och gå. Leo har studsat fram på rumpan som tiger i Nalle Phu. Jag har tyckt att det har varit jättegulligt men samtidigt tyckt att det ha varit lite tråkigt, för att det tar en sådan tid att hoppa från leksak till leksak. 
 
Jag tror att Leo tröttnade idag. Lea kröp typ över honom på babyrytmiken och han blev äntligen motiverad att lära sig att krypa. Nu kryper han runt i vardagsrummet som han aldrig gjort något annat. Givetvis blandar han krypningen med sin älskade rumphoppning. Mammahjärtat värker av stolthet. Go Leo! Mammas bebis kan! 
 
 
 
Babyrytmiken är nog veckans höjdpunkt för Leo. Alla barnen är fascinerade och sitter och kollar på varandra innan de blir modiga nog att krypa fram och klämma på varandra. Det är en stor grupp med ca 20 barn och föräldrar. Vi sjunger och dansar och barnen verkar älska det (speciellt såpbubblorna i slutet). För oss vuxna är det rätt bra träning, upp och ner, dansa runt och lyfta barnen upp i luften. Ungefär som på bilden ser de ut. Jag kunde inte med att ta upp mobilen och smygfota så snodde en från google istället.
 
Nathalie och Lea följde med oss idag. Det var jättekul. Lea är bara 2 månader äldre än Leo men det är sådan skillnad mellan dem. Hon är verkligen överallt. Kul att se hur snabbt de utvecklas.
 
Nu ska det städas. Tycker inte alls det är roligt men det känns bra att få gjort det på vardagarna så att vi inte behöver lägga helgens tid på det.
 
 
Igår när jag stod och gjorde gröt till Leo åkte han runt i sin gåbil. Han har blivit riktigt duktig och lärt sig att svänga och byta håll. Något annat som han även har lärt sig som inte är lika uppskattat, är att han tar fart med den här krigarbilen och kör på ens hälar eller tår när han vill ha uppmärksamhet. Detta brukar bara hända när jag eller Robin plockar in eller ut i diskmaskinen så tänkte inte på det igårkväll när jag stod med kvällsmaten. 
 
Helt plötsligt kör han in i mig med full fart. Jag tappade balansen och satte automatiskt ner höger handen. Den hamnade mitt i hans nygjorda gröt. Andra handen hamnade givetvis på spisplattan där jag precis gjort gröt. Först var jag bara chockad sen kom smärtan. När Robin frågade hur det gick, kom tårarna. Sen började Leo gråta. Det följde några minuter av kaos och Robin fick ta över matningen medan jag stod med handen under rinnande vatten. 
 
Idag känns handen bättre, blåsorna är borta. Ny dag...nya tag. En ny regel här hemma: Krigarbilen får inte vara i närheten när jag lagar mat längre.
 
 
 
När jag var inne i stan idag såg jag att de var rea på po.p (polarn och pyret för er som inte är inne i barnsvängen än). En av mina favoritaffärer när det kommer till barnkläder. Var på jakt efter andra saker idag så orkade inte gå in och titta. Satt och surfa runt lite förut och hamnade inne på po.p rea ändå. Insåg rätt snabbt att jag sett flera av dess plagg innan. De finns nämligen i Leos "växalåda".
 
Om jag hittar något fint så händer det ibland (läs. ofta) att jag köper det i en storlek större ibland två storlekar större. Delvis för att han antagligen inte behöver något i den storleken han har nu och så tänker jag att det är bra att sprida ut utgifterna lite. Så när han byter storlek så behöver jag inte köpa allt nytt samtidigt. Detta har gått lite till överdrift insåg jag idag. Lillprinsen har idag storlek 74. Kläderna i "växalådan" är i storlek 86. De köptes för kanske fyra månader sedan och han kan tidigast ha de kläderna, som po.p idag säljer på sin rea, om tre månader.  Känns inte riktigt helt rätt och är inte så ekonomiskt försvarsbart. Jag hade ju kunnat köpa alla kläder på rea istället. Det finns dock en ljusstråle i denna historia.. Leo har ingen aning om vad som är "inne" och han bryr sig ännu mindre om det där som vi kallar för kläder.